Misofoni

Vad är misofoni?

Misofoni är en neurologisk störning som medför intensiva besvär av specifika ljud. Den besvärade kan plötsligt känna sig irriterad, arg, upprörd och även få stark ångest av vardagliga ljud som de flesta runt omkring inte reagerar över alls. Exakt vilka ljud som orsakar besvären är individuellt, men ofta rör det sig om repetitiva ljud, eller ljud som kan uppfattas som provocerande, äcklande, eller allmänt onödiga. Man kan känna sig nästintill uppslukad av besvären och inte kunna koncentrera sig på någonting annat, vilket är mycket påfrestande och kan försvåra stora delar av ens liv där det exempelvis finns sociala inslag.

Några exempel på "triggerljud" som kan utlösa misofoniska besvär är:

  • Högljutt tuggande, smaskande, sörplande, m.m.
  • Snarkningar
  • Högljudd andning
  • Snörvlande
  • Studsande bollar
  • Skrivande på tangentbord

När ljuden försvinner, brukar även de negativa känslorna försvinna efter en liten stund och man återgår mer eller mindre till sitt vanliga humör, men ibland kan man behöva en stund för sig själv för att återställa sig.

Viktigt att ha i åtanke är att man inte nödvändigtvis har misofoni bara för att man kan störas av något i en lista emellanåt. Lider man av misofoni, gör man det i stort sett varje gång ljudet uppstår, och man brukar vara fullt medveten om att det man känner är orimligt för ens omgivning.

En vanlig missuppfattning är att misofoni skulle vara ett nytt ord för normal irritation, och svårigheterna misstas ofta för vanlig lättstötthet. Men en person med misofoni kan fortfarande vara allmänt tjockhudad och känna normal irritation i situationer där det vore rimligt för vem som helst. Det är oftast bara en liten uppsättning ljud som hjärnan hanterar annorlunda, och som tvingar fram särskilda delar ur känsloregistret mot ens vilja. Detta brukar börja redan i barndomen och är något man sedan lider av regelbundet genom livet - i hemmet, i skolan eller på jobbet. Ofta är rädslan för att berätta om sina besvär, eller bristen på förståelse, ytterligare ett problem. Det kan även finnas en oro för att man kommer utsättas för hån i form av triggerljud om någon känner till dem. I extremfall kan så många och intensiva besvär utvecklas att det leder till social avskildhet, depression, och/eller önskan om dövhet.

Man har inte fastställt några säkra orsaker eller lösningar till besvären, och trots att misofoni kan påverka ens livsstil och försvåra ens vardag, kan man än så länge inte tilldelas någon diagnos för misofoni i Sverige. Hörselskadades Riksförbund (HRF) benämner misofoni som Irritation över ljud och erkänner det som ett verkligt problem, men ändå är kännedomen om störningen väldigt låg.

Ingen medicinsk diagnos, men kan leda till stress, nedstämdhet och andra hälsoproblem. Förväxlas ibland med hyperacusis och ljudfobi.

- Att leva med överkänslighet för ljud, HRF, 2015

Närliggande begrepp

Ibland råder det lite förvirring mellan olika benämningar. Här är en enkel kategorisering av olika begrepp som man bör skilja på:

  • Ljudöverkänslighet
    även kallat
    Hyperakusi
    eller
    Hyperacusis

    • Decreased Sound Tolerance (DST)
      (direkt översatt: Sänkt Ljudtolerans)

      • Ljudfobi
        även kallat
        Fonofobi

      • Irritation Över Ljud
        även kallat
        Selektiv Ljudöverkänslighet
        eller
        Misofoni
        eller
        Selective Sound Sensitivity Syndrome (4S)
        (direkt översatt: Selektivt Ljudkänslighetssyndrom)

(OBS: Det finns fler sektioner inom de översta kategorierna, men inte som brukar förväxlas med misofoni.)

Hyperakusi är alltså den alltäckande benämningen på känslighet mot ljud, och inkluderar bland annat en fobi (rädsla) mot ljud och en foni (hat) mot ljud. Det är därmed inte helt rätt att använda begreppen hyperakusi/ljudöverkänslighet och ljudfobi synonymt, eller att beskriva misofoni som en fobi.